![\"\"](\"https:\/\/www.newlifeturkey.com\/wp-content\/uploads\/2010\/09\/turkey.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Turkiet \u00e4r en demokratisk republik, bel\u00e4gen p\u00e5 kontinenterna Asien och Europa. Staten grundades 1923 av Mustafa Kemal Ataturk. Grundare Mustafa Kemal Ataturk f\u00f6rs\u00f6kte modernisera Turkiet genom m\u00e5nga sociala reformer i linje med olika europeiska stater.<\/p>\n
Huvudstaden i Turkiet \u00e4r Ankara, den st\u00f6rsta staden i Turkiet \u00e4r Istanbul<\/p>\n
Lokalisering<\/strong><\/p>\n Turkiet str\u00e4cker sig geografiskt \u00f6ver tv\u00e5 kontinenter. F\u00f6r det f\u00f6rsta Anatolien, den asiatiska delen av Turkiets territorium. Med omkring 3% av sin mark finns Turkiet p\u00e5 den europeiska kontinenten.<\/p>\n Kustlinjen str\u00e4cker sig ca 7.200 km. I v\u00e4st finns Egeiska havet, Medelhavet i s\u00f6dra Turkiet och i norr hittar du Svarta havet. De norra gr\u00e4nserna i Medelhavsomr\u00e5det \u00e4r Taurusbergen. I \u00f6ster gr\u00e4nsar Amanos bergen. I denna region odlar man fr\u00e4mst citrusfrukter, bananer, tomater, jordn\u00f6tter och bomull.<\/p>\n Spr\u00e5ket<\/strong><\/p>\n Det officiella spr\u00e5ket i Turkiet \u00e4r turkiska, det talas av mer \u00e4n 80% av den turkiska befolkningen som sitt modersm\u00e5l och 10-15% av befolkningen som andraspr\u00e5k. Dessutom finns det cirka tjugofem spr\u00e5k fr\u00e5n andra spr\u00e5kfamiljer.<\/p>\n Religion<\/strong><\/p>\n 99% av den turkiska befolkningen \u00e4r muslimer. Positionen f\u00f6r islam som statsreligion avskaffades \u00e5r 1928 av grundaren av den turkiska republiken, Ataturk. Turkiet \u00e4r en sekul\u00e4r stat. Separationen mellan religionen och politiken styrs av konstitutionen.<\/p>\n Exempel p\u00e5 sev\u00e4rdheter<\/strong><\/p>\n Hagia Sophia<\/strong><\/p>\n Hagia Sophia byggdes under det 6:e \u00e5rhundradet. Hon var centrum f\u00f6r den kristna religionen i det bysantinska v\u00e4ldet Konstantinopel (nuvarande Istanbul). P\u00e5 den tiden arbetade hon ocks\u00e5 som kr\u00f6ningskyrka f\u00f6r de romerska kejsarna. Hagia Sophia byggdes av den romerske kejsaren Justinianus I. Kupolen p\u00e5 Hagia Sophia \u00e4r 56 meter h\u00f6g och 31 meter i dm.<\/p>\n \u00c5r 1453 hade Konstantinopel er\u00f6vrats och Hagia Sophia omvandlades till en mosk\u00e9. Under Ataturk, grundaren av Republiken Turkiet, blev Hagia Sophia ett museum 1932. Under denna tid uppt\u00e4cktes m\u00e5nga av de kristna mosaikerna igen. Hon \u00e4r nu en av de mest popul\u00e4ra turistm\u00e5len i Istanbul.<\/p>\n <\/p>\n Sultan Ahmet mosk\u00e9n<\/strong><\/p>\n Sultanen Ahmet mosk\u00e9n \u00e4r mest k\u00e4nd som ”Bl\u00e5 mosk\u00e9n”. Den byggdes 1609-1616 p\u00e5 uppdrag av Sultan Ahmet I. Sultan Ahmet mosk\u00e9n med sina sex minareter \u00e4r ett av sev\u00e4rdheterna i Istanbul.<\/p>\n Mosk\u00e9n ligger mittemot Hagia Sophia. Vid b\u00f6netider tider och s\u00e4rskilt p\u00e5 fredagar vid middagstid, g\u00e5r folket till anrika mosk\u00e9n f\u00f6r att g\u00f6ra sina b\u00f6ner.<\/p>\n <\/p>\n Topkapi palatset<\/strong><\/p>\n Topkapi palatset i Istanbul var s\u00e4te f\u00f6r regeringen och bos\u00e4ttning f\u00f6r sultaner och administrativa centret av det osmanska riket i \u00e5rhundraden. Topkapipalatset byggdes strax efter er\u00f6vringen av Konstantinopel (1453) med Sultan Mehmet II.<\/p>\n Sedan dess har alla osmanska h\u00e4rskare bott i Topkapi palatset. \u00c5r 1856 flyttade Sultan Abd\u00fclmecid I. till det nya Dolmabah\u00e7epalatset p\u00e5 andra sidan av Golden Horn vid stranden av Bosporen. B\u00e5da palats \u00e4r nu museum. Palatset best\u00e5r av flera byggnader med en stor tr\u00e4dg\u00e5rd och har en yta p\u00e5 69 hektar.<\/p>\n Arkeologiska omr\u00e5det av Troja<\/strong><\/p>\n Med sin n\u00e4stan 4000-\u00e5riga historia, \u00e4r Troja ett av de mest k\u00e4nda arkeologiska platserna i v\u00e4rlden och \u00e4r med p\u00e5 UNESCO: s v\u00e4rldsarvslista.<\/p>\n Den ber\u00f6mda bel\u00e4gringen av staden \u00e4gde rum i det 13:e \/ 12:e \u00e5rhundradet f.Kr., rapporterade Homer l\u00e5ng tid innan det verkliga Troja hade uppt\u00e4ckts. Det hade inte uppt\u00e4ckts f\u00f6rr\u00e4n det 19:e \u00e5rhundradet. \u00c5r 1870 genomf\u00f6rde den ber\u00f6mde arkeologen Heinrich Schliemann de f\u00f6rsta utgr\u00e4vningarna. De m\u00e5nga fynden \u00e4r bevis f\u00f6r det kulturella utbytet mellan civilisationerna i Anatolien och Medelhavsomr\u00e5det.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Stenplatsen Kappadokien<\/strong><\/p>\n Den ber\u00f6mda landskapet i Kappadokien k\u00e4nnetecknas av vulkanutbrott och en plats p\u00e5 UNESCO: s v\u00e4rldsarvslista. H\u00e4r erbjuds of\u00f6rgl\u00f6mliga sev\u00e4rdheter och intryck.<\/p>\n Bergets minnesm\u00e4rken \u00e4r ocks\u00e5 k\u00e4nda som ”fechimneys”. Under stenarna finns dolda grottsystem som g\u00f6mmer hela st\u00e4der. Konstruktionen av grottorna b\u00f6rjade omkring 4000 f Kr. Denna region i centrala Anatolien \u00e4r n\u00e4ra den legendariska Sidenv\u00e4gen.<\/p>\n <\/p>\n Kalkbildningar i Pamukkale<\/strong><\/p>\n Pamukkale \u00e4r en plats inte s\u00e5 l\u00e5ngt fr\u00e5n Denizli. En av de vackraste naturliga underverk kan beundras redan p\u00e5 avst\u00e5nd. De vita sinter terrasserna \u00e4r kaskader av glittrande f\u00f6rkalkning. Sinter terrasserna i Pamukkale formades av kalkrika varma k\u00e4llor under tusentals \u00e5r.<\/p>\n \u00c4ven i gamla tider har de helande k\u00e4llorna utfodrat staden Hierapolis. Ber\u00f6md \u00e4r den helande kraften i de varma k\u00e4llorna i Pamukkale. Varma k\u00e4llor \u00e4r till f\u00f6ljd av heta k\u00e4llor och inneh\u00e5ller viktiga mineraler f\u00f6r kroppen.<\/p>\n \u00c5r 1988 blev Sinter terrasserna Pamukkale klassificerats som v\u00e4rldsarv.<\/p>\n 1,3% av omr\u00e5det i Turkiet \u00e4r under naturskydd. Detta inkluderar tio kustn\u00e4ra reserver, 18 naturreservat och 41 nationalparker.<\/p>\n Turkiska helgdagar<\/strong> Religi\u00f6sa helgdagar<\/strong> De religi\u00f6sa helgdagarna \u00e4r baserade p\u00e5 den islamiska m\u00e5nkalendern, s\u00e5 de \u00e4r varje \u00e5r ca 11 dagar tidigare och det finns inga best\u00e4mda datum i den gregorianska kalendern.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Turkiet \u00e4r en demokratisk republik, bel\u00e4gen p\u00e5 kontinenterna Asien och Europa. Staten grundades 1923 av Mustafa Kemal Ataturk. Grundare Mustafa Kemal Ataturk f\u00f6rs\u00f6kte modernisera Turkiet genom m\u00e5nga sociala reformer i linje med olika europeiska stater. Huvudstaden i Turkiet \u00e4r Ankara, den st\u00f6rsta staden i Turkiet \u00e4r Istanbul Lokalisering Turkiet str\u00e4cker sig geografiskt \u00f6ver tv\u00e5 kontinenter. F\u00f6r det f\u00f6rsta Anatolien, den asiatiska delen av Turkiets …<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":30995,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[448],"tags":[449],"class_list":["post-30993","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-tuerkei-sv","tag-turkey-sv"],"yoast_head":"\n![\"\"](\"http:\/\/new.newlifeturkey.com\/wp-content\/uploads\/2010\/09\/ayasofya-hagia-sophia-300x222.jpg\")
<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.newlifeturkey.com\/wp-content\/uploads\/2010\/09\/sultan%20ahmed%20cami-300x165.jpg)
![\"\"](\"http:\/\/new.newlifeturkey.com\/wp-content\/uploads\/2010\/09\/topkapisarayi.07.2006-300x170.jpg\")
<\/p>\n![\"\"](\"http:\/\/new.newlifeturkey.com\/wp-content\/uploads\/2010\/09\/troja-300x209.jpg\")
<\/p>\n![\"\"](\"http:\/\/new.newlifeturkey.com\/wp-content\/uploads\/2010\/09\/cappadocia_turkey1-300x164.jpg\")
<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.newlifeturkey.com\/wp-content\/uploads\/2010\/09\/pamukkale2%201-300x217.jpg)
\n23 april Firande av barnen och den nationella suver\u00e4niteten
\n1 maj Arbetets Dag och dag om solidaritet
\n19 maj Helgdag f\u00f6r ungdom, idrott och minnet av Atat\u00fcrk
\n30 augusti Helgdag f\u00f6r Seger
\n29 oktober Allm\u00e4n helgdag f\u00f6r Republiken<\/p>\n
\nSeker Bayram – Socker Festival – Efter slutet av fastem\u00e5naden Ramadan
\nKurban Bayram – offerfest<\/p>\n